Pools of sorrow, waves of joy

hemkommen, mina väskor står i hallen och kollar anklagande på mig och tycker att jag är ett latarsel som dessutom som ryyyysligt sunkig ut. Jag håller med dem OCH ger dem fingret. Liksom, vem är dem att döma mig?
Iallafall så har måndagen till och med onsdagen innehållit ebba, en viss släkt till ebba (däribland två söta tvillingar på två år) storstadsliv och tågåkande. En viss fot (tillhörande mig) gjorde att jag haltade fram och såg ut som en galen yxmördare dock, men vadåda. Lördagen ägnade jag åt att se till att så att Lilla Krogen inte våldgästades utav en förvirrad 17-årig blond puckad kille och sen såg jag till att hans hus stog kvar efter att samma förvirrade 17-åriga blonda puckade kille skulle leka mysfarbror och elda i brasan och sen såg jag till att...
kort och gott va jag med min älskade kamrat olliebollie, och jag gillar de. Vill fatta mig kort.
Imon är de dags att återigen va barnvakt åt denne Oliver så nu ska jag gå och vila ögonlocken ett tag.

PUSS

Jag tycker inte om veckodagar för tillfället i allmänhet, och jag hatar onsdagar i synnerhet. För jag orkar inte, vill inte har definitivt inte lust med något annat än att ligga under ett duntäcke och gosa med en värmekudde och kolla på kassa tv-repriser. Men de ska jag inte, för jag har planer på en högintensiv kväll med procenter, räntor och promille. Tyska glosor och lite grammatik därtill. huuuu


blablabla svammel än hit och än dit och så duns ner i diket.

lalala.
litegranna esv med phille prins, en lektion i tysk grammatik, matte på de och så mentortid. färdigkörd och ändå måste ögonen ner i böckerna igen. Ledarskap, matte ,engelska, psykologi, tyska, svenska. JORA, och idrott är ju ändå en slapp linje. ska ner och laga lite mat med min far som är ensamstående dagen till ära, sen en sväng runt stan med löparbyxorna och Majis och så lite mer plugga och tänka efter de. hujada mig sånt liv jag har ej värre tänkas kan...
                
Det är lätt som en plätt, att bli en plutt.
Så vi sjunger en trudilutt, så vi får en vän
För jag kanske aldrig blir stor igen. 

                                    

                            
           

Måndag, vet inte varför du finns du jävliga veckodag.
Gjorde de bästa av min iallafall, trots att regnet och min ständiga tur ville bring me down. Kämpade mig igenom dagen med Majis och alla andra bombnedsslag som finns i korridorerna runt moi. Sedan kämpade sig Lajn och jag in till stan på våra pålitliga cycklar (i kylan, nästan regnet och jag tappade min fina förgyllda kakaoböna), sen kämpade vi oss igenom varm choklad och ordväxling ett tag och när jag anlädde hemme va de raka vägen till böckerna. Eller vad sägs om pedagogiskt ledarskap, psykologi och matte, två av dem på SAMMA dag, jag upprepar, SAMMA dag? vem bestämde detta och när och hur sinnesförvirrad va inte den stackaren.

Jag är på så dåligt humör att de är synd om mig, de ryker och pyser om mig, min pappa frågar ständigt vad jag svär om och hävdar att jag är den enda som har livssvackor djupa som Oslofjorden. Jag själv hävdar att jag inte är på humör för sånna dumheter och nu hävdar jag att sängen nog är den enda som står ut med mig för tillfället.

sov gott

Tempot alla håller, pulsen som ständigt råder och allt som händer vart än blicken kan tänkas hamna. Strömmar av människor där alla har fullt upp med sitt eget och därmed pritoriterar bort att granska andra uppifrån och ned med hökögon och undra om cirkusen är i stan. Målmedvetna, fullproppade med självförtroende, ett helt annat sätt att leva för att sammanfatta mig kort. Jag tycker så mycket om stan att jag får lust att pussa på trottoarerna.


Göteborg helgen till ära. staden visade sig ur sin bästa sida med sol och acceptabel temperatur, och hann med en dag med lilla andypandy (som inte är så liten längre). Tjo och tjim och lattjo lajban.
Väl tillbaka hemma blev de lustigt och hastigt en springrunda med äggmalin, ännu mer hastigt har läxorna gjorts och veckan som väntar gör att jag vill skutta och gömma mig bakom soffan. Ska skriva en bokrecension och tulta i säng. Sömn är bristvara.

HOLA.
snabb update av mitt liv; allt är kallt, allt går fel, ingen förstår (med vissa undantag) längtan efter varmare väder och bättre tider. Dagen böjade med godisätande och en läskig film om en psykis, som delade säng med en boaorm och kallade sitt huvud för gulliver. Liksom, va?
sen spurten in till stan och lite tid ihop med Malinen, inte puckot som jag va me igår även om jag tycker om henne högt och innerligt med, utan den andra. Nu ska de lagas pasta och tändas cirka fyra hundra doftljus i hela huset innan matteböckerna får eget liv och attackerar mig. Imon väntar Göteborg! h-h-h-härligt.

puss

Status; levande, hel och proppmätt. Maniskt tryckt i mig den rysliga "Ben&Jerrys cookie dough", men för att få den va kamrat malin och jag tvugna att bege oss ända till maxi i snålblåsten, trotsa vädrets lagar alltså, och klättra över antal berg och simma över antal sund...nästan. Sen fälldes en och annan tår till "I taket lyser stjärnorna" eller den där tåren fälldes av Malin men saksamma. Och nu ska ett och annat fixas för morgondagen, men först är de lillebror och "Next", och några gamla jordgubbar som jag hittade längst in i frysen.Brorsan och ja har sääämst smak. Fast vi har varan, eller varann? hur stavas de egentligen? lite exalterad idag, utan giltig anledning. Kul.  
TJOSAN

la min eftermiddag på struntsnack med min otroligt begåvade kompis som har samma namn som grekiska vindruvor.
den enda människan som säger "okej, hälsa" när en vansinnig tjej står och ska sparka in grannens dörr...
livet går i 350 om inte mer. lördagskväll med film, fyra flickvänner och "mat" som skulle räckt till Afrikas alla utsvultna barn.

ÅTERKOMMER

Tänkte liksom börja med de som kallas bloggning igen, mest för egen del. För att minnas vad man styrt med, för att minnas vad man tänkt och för att minnas vad som fick ens mungipor uppåt eller neråt... SÅ HERE WE GO.