If you'll be my bodyguard I can be your long lost pal
Efter dessa himla talande bilder återstår det bara för mig att intyga att lördagens kräftskiva både va så in i norden kul och väldigt väldigt oklar. Imon flyger jag till Riga, låt oss bara hoppas att den resan inte blir fullt så kaos som den förra helgen för det klarar inte mitt stackars hjärta och knappast min lever heller skulle jag tro.
Auf Wiederhören
Jag vill leva för idag och inte låta natten sluka mig hel
Några förevigade ögonblick från mitt enorma kalas, antal helger sedan nu.
Alla kära och nära och ännu närmre och ännu kärare tryckte ihop sig på minimal yta och gjorde mig yr för jag blev plötsligt påmind om hur mycket jag tycker om dem allihop.
And all that I can see is just a yellow lemon-tree
Vad blir sjuttio shots delat på tre och vems mamma är egentligen från Hellerup? Är det verkligen okej att halsa heiniken istället för att be om ursäkt och hur mycket svett luktar den genomsnittliga dansken? Anställer SJ enbart folk med grava attitydsproblem och hur kan det komma sig att housemusiken inte riktigt nått vårt kära grannland än? Varför åker man omkring i en buss och har fest när det finns gått om trappor man kan festa på? Hur tänker man när man hellre pratar polska i danmark än danska och hade dem verkligen telefonkioskar i Ausswitch?
Dessa frågor och ytterligare några därtill ställde vi och fick svar på under tredagarskaostrippen till paradiset Köpenhamn.
