skrivna ord finns kvar för gott, de du säger bleknar bort
Måndag, vet inte varför du finns du jävliga veckodag.
Gjorde de bästa av min iallafall, trots att regnet och min ständiga tur ville bring me down. Kämpade mig igenom dagen med Majis och alla andra bombnedsslag som finns i korridorerna runt moi. Sedan kämpade sig Lajn och jag in till stan på våra pålitliga cycklar (i kylan, nästan regnet och jag tappade min fina förgyllda kakaoböna), sen kämpade vi oss igenom varm choklad och ordväxling ett tag och när jag anlädde hemme va de raka vägen till böckerna. Eller vad sägs om pedagogiskt ledarskap, psykologi och matte, två av dem på SAMMA dag, jag upprepar, SAMMA dag? vem bestämde detta och när och hur sinnesförvirrad va inte den stackaren.
Jag är på så dåligt humör att de är synd om mig, de ryker och pyser om mig, min pappa frågar ständigt vad jag svär om och hävdar att jag är den enda som har livssvackor djupa som Oslofjorden. Jag själv hävdar att jag inte är på humör för sånna dumheter och nu hävdar jag att sängen nog är den enda som står ut med mig för tillfället.
sov gott
